”Ett hem för mig ska vara en karta över minnen och upplevelser som tillsammans berättar en historia. Det ska visa personlighet! Jag köper ofta med mig en detalj från en resa eller ett tillfälle när jag är ute med min familj som jag sedan placerar i hemmet, det blir som små fotspår från vårt liv på något sätt. Jag tycker om tanken att ett hem vecklar ut sig för personer som besöker det, att det upptäcks gradvis ju längre man kommer in i ett rum. Blir man serverad allt på samma gång blir rummet så förutsägbart, då försvinner en del av det lekfulla och det blir onödigt platt. Där blir mixen av gammalt, nytt, diskret och djärv extra viktig. 

Det är inte helt enkelt att skapa ett hem för någon annan där just dessa detaljer ska få plats och samsas med estetiken. Ibland blir det unika eller udda med ett visst föremål, det som blir grejen. Jag vill skapa något vackert, utan att det blir något museum. Ett hem ska ju reflektera de som bor där och i det finns det utrymme för en massa saker som sticker ut och det blir ofta väldigt kul.”

När Sofi med hennes inredare tar sig an projekt, börjar det alltid med att träffa familjen för att se om de pratar om samma värld.

”Vi brukar alltid träffa nya kunder i vår designstudio i Stockholm, där kliver de direkt in i vår värld och samtalet flyter naturligt in på design och olika referenser. En styrka jag har med mig från min barndom med en stor och utspridd familj är att mina tentakler ständigt är ute. Det är viktigt för mig att läsa av rummet och en stor del i mitt arbete med familjerna jag designar för är att se till att allas röster blir hörda, och att de möter varandra i besluten som tas och det gör jag nästan alltid med humor. Ibland handlar det verkligen om att också höra det som de inte säger. Jag blir nästan som terapeuten de inte visste att de hade.”

Sofi börjar sin designprocess från väggarna och jobbar sig sedan inåt rummet. Hon pratar mycket om att klä in rummet i kulör och allra helst med tapet.

”Min inspiration kommer nästan alltid från England och Frankrike när det gäller tapeter som klär in ett rum, för där kallas det faktiskt för wall covering i stället för wallpaper. Det tycker jag beskriver det så mycket bättre. Även när jag jobbar med enfärgade väggar föredrar jag tapet över färg. Jag gillar tapeter för att det naturligt blir så där varmt, omhändertagande och till och med omfamnande. De gånger jag jobbar med mönstrade tapeter föredrar jag att låta väggarna tala och hålla resterade av rummet lugnare och i stället plocka upp motivets färger i detaljer, möbler och snickerier.”

I vardagsrummet hemma hos Sofi, sitter tapeten Oilpainting Landscape på väggarna. Valet var instinktivt och direkt, det var skogsdungens värme och det smått outforskade i den tillsammans med tryggheten skogen ger henne som avgjorde valet. Att klä in sitt vardagsrum med motivet blev naturligt, hon kände det med hela kroppen, det släppte lös hennes fantasi.

”I tapeten i mitt vardagsrum finns lager, det känns som om någon stått framför den här skogsdungen, beundrat den och fantiserat om allt som kan hända där och sedan målat av den. Alla gröna nyanser fångar upp rummet och gör det till en tavla.”

Grönt är Sofis favoritkulör, vilken hon alltid kommer tillbaka till i sin design och hon beskriver grönt som sitt vitt.

Det gröna ger den där varma känslan som Sofi letar efter, den är vilsam och väcker starka minnen från barndomen. Grönt för tankarna till en speciell plats, en lövskog nära barndomshemmet i Kungälv. Skogen blev en tillflyktsort för henne och vännerna, en plats för äventyr och dagdrömmande. I hennes skogsdunge fick fantasin alltid fäste bland trädkronorna.

”För mig är den här tapeten som vidderna beskrivna av Jane Austen, den tar mig till andra världar. Jag har alltid älskat sagor och att drömma mig bort till andra platser och det gör jag fortfarande men idag berättar jag historier på andra sätt, i designen jag gör. Det är som att hemmen jag skapar blir berättelsernas kulisser och karaktärerna människorna som bor där.”